Livets o glädjens fest

låt oss ställa till fest
med glädjen som hedersgäst
låt oss livets bägare fylla
o livsglädjen hylla

låt oss dansa tills himmelen faller ner
o himlatårar sköljer bort vår sorg
låt oss dansa själens glömda sång
sjunga orden om det som var en gång

när kärleken talade sanningens språk
o lögnen var en saga blott
låt oss falskhetens gudar fördriva
dom har oss icke gjort gott

lögn o falskhet splittrat människors sinnen
kvar finns bara människors minnen
av svekfullhetens lusta o begär
denna bedrägliga chimär

låt oss stämma upp till dans
o vill du ej dansa det inget gör
sätt dig vid min sida
o sjung med i melodin

den melodi som är livet
som är du
som är jag
och glädjen vi ger varandra

Avbildad att döma levande och döda

avbilden i mänskligt minne bevarad
transformerad muterad
urmänniskan skapas
igen o igen
ordet talar
genom tidens spegel
skyddad av väggar
buren på vatten
helig
är
bäraren
vittnar om börden
hon
den sannaste
är

Time will tell

if there ever was such thing called love
until then I´ll look upon the world
as if it was for the last time I saw the clouded sky
and all the creatures in heaven and earth
I´ll listen to the birds singing in early morning and late night
I´ll watch the childrens play and laughter
and lovers quarrel and reconciliation
I´ll see the hate and envy in peoples heart
the childrens cry and sadness
I´ll see a world of fire and terror
I´ll see a blinded world


and when the time comes, I´ll ask; What´s love got to do with it?

It´s a sad, sad world

and I know
when I cry
I cry för real

and I cry
for you
I cry for me

because I see
there is only sorrow in me
there is only pain for me

and I cry
I cry
for the Love
that never were meant to be

Kvinna

och om morgonen gick hon med lätta steg
barfota genom det svala fuktiga gräset
endast iklädd naturens färger
innan solen hunnit stiga över horizonten
och svepa in allt i bländande ljus

det var då det var som vackrast
och ängens daggvåta droppar
speglade sig i himlens böljande hav
innan gryningen övergått i dager
och förfulat allt det som var skönt

bara koltrastens klara stämma hördes
i skogsbrynet tittade ett rådjur skyggt fram
hon betraktade det andäktigt
mötte de stora ögonens blick
kände sig tillfreds och rofylld

mot spegelblankt stilla vatten
hennes steg lättsamt sökte
lät kroppen famnas omfamnas
kläda kroppens skötes längtan
av det svalkande det rena

i gräsets mjuka bädd
bjuda solens strålar
värma smeka älska
allt som var hon
allt som hon önskat vara

fri att leva
fri att njuta
av allt som var henne givet
i henne var alltet det givna
om intet hon ville
var också detta hennes
att ge och ta
sådan var lagen

Du får mig att känna mig speciell

att jag är just den där
som lyser upp din dag
får dig att le så där fånigt som bara du kan
och skratta av hjärtans lust
som ibland väcker din slumrande längtan
efter en varm och het kropp
att få älska över allt annat

men verkligheten är ju
en drömbild
en fantasi
du skapat i ditt inre

låt drömmen förbli en dröm
men lev gärna i fantasin
den får ditt liv att blomma

Månkvinna

i mig allting stillnat har
till rosam vila sig sänkt
ej längre rastlöshet jagar
jag gör vad jag behagar

och av allt det myckna
det bästa är kvar
inga måsten måste
bara förnöjsam vara

vad än livet ger
jag ber ej om mer
det som sker det sker
jag aldrig överger

hon som var mitt allt
följde överallt
lilla lilla flicka
en liten kicka

jag undrar så
vad hon tänkte
vad hon var
skulle det bli jag?

hon ensam vilsen var
finns ej längre kvar
gömt sig i dunkel
slumrar, drömmer, blir

sagan aldrig sagd
ty den var en lögn
hon blott levde den
en gång som barn

hon besjälats rum
i sällsamt sinne bor
sjunger vindens sång
känner havets våg
hon är eld på strand

hon är värmen i din famn