man kan aldrig förtjäna för mycket kärlek
för hur skatta något som inte kan räknas i kronor o ören?
söndag 25 maj 2008
Kärleken är ofattbar
den du aldrig fångar
o när du tror du fått den fatt
den spelar dig ett spratt
kärleks lek är evig
kärleks smek dig ger
kärleks envig
du den kampen aldrig vinner
o när du tror du fått den fatt
den spelar dig ett spratt
kärleks lek är evig
kärleks smek dig ger
kärleks envig
du den kampen aldrig vinner
Kärleken är en parasit som äter dig levande
implanterad
fastnaglad
primitiv
blodsugande vampyr
läppjande livet
sugande energi
vackrare varelse har aldrig sett dagens ljus
Du är ett monster
fastnaglad
primitiv
blodsugande vampyr
läppjande livet
sugande energi
vackrare varelse har aldrig sett dagens ljus
Du är ett monster
Oöverträffad
naturen har sin skönhet
jag har min
båda är vi en och samma
vi föder barnen
säg mig då
vem som vackrast är
naturen
eller skönheten i naturen
jag har min
båda är vi en och samma
vi föder barnen
säg mig då
vem som vackrast är
naturen
eller skönheten i naturen
Vi ser alla världen med samma öga
o allt vi ser
är mörker o ljus
o skriken ekar i natten
när vi blundar för ingenting alls
är mörker o ljus
o skriken ekar i natten
när vi blundar för ingenting alls
Mörksens väsen
vi lever alla i ett ständigt mörker
blinda för omvärlden
men inte för våra behov
ögat kan inget se
örat kan inget höra
så gärna vi vill tro
att vår hjärna lurar oss
att natt är dag
o dag är natt
o människan är skapad fem i tolv
innan tiden fanns
blinda för omvärlden
men inte för våra behov
ögat kan inget se
örat kan inget höra
så gärna vi vill tro
att vår hjärna lurar oss
att natt är dag
o dag är natt
o människan är skapad fem i tolv
innan tiden fanns
Ytvarelse
hon kom vandrande
som om hon alltid funnits
som om hon aldrig existerat
förenade tiden och rummet
gick genom
och ut
i tiden o rummet
båda var samtidigt och inte
i henne livet
där döden skördade offer
närde tankar om livet
som var eviga
i henne skönheten
där kärleken växte utan gräns
närde de hungriga själarna
som var eviga
intet ingen förstod
allt var fullbordat
ingen återvändo
mer än till livet
så dör livet
så dör kärleken
igen o igen
som om hon alltid funnits
som om hon aldrig existerat
förenade tiden och rummet
gick genom
och ut
i tiden o rummet
båda var samtidigt och inte
i henne livet
där döden skördade offer
närde tankar om livet
som var eviga
i henne skönheten
där kärleken växte utan gräns
närde de hungriga själarna
som var eviga
intet ingen förstod
allt var fullbordat
ingen återvändo
mer än till livet
så dör livet
så dör kärleken
igen o igen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)